Etydhv

Full resolution (TIFF)<< prev. page << föreg. sida <<>> nästa sida >> next page >>(diff)(history)(skillnad)(historik)<< prev. page << föreg. sida <<>> nästa sida >> next page >>

		Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 253-254 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tiberius, romerska kejsare. 1. Tiberius Claudius Nero
- Tiberius, romerska kejsare. 2. Tiberios II Konstantinos
- Tibesti (Arab.) l. Tu
- Tibet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!

Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)

Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)

ränker T:s närmaste och förmådde t. o. m. dennes son

Drusus’ maka att förgifta sin man. Till råga på allt

lemnade T., utledsen vid de stores hala smicker och

hemliga hätskhet, hufvudstaden år 26 och vistades från

år 27 på ön Capri, der han sökte döfva sina själsqval

i skamlösa utsväfningar. Han fick dock efter någon

tid kunskap om Sejanus’ stämplingar och uppbjöd nu

hela sin förställningskonst för att insöfva denne

i säkerhet och sedan slå till. Slaget drabbade år

31. Nu var T. ensam – hans moder hade dött år 29 –,

och den onde ande, som länge rasat inom honom, än

tillbakahållen, än lössläppt, fick fria tyglar,

så att han for fram såsom en grym och blodtörstig

tyrann. Hans själsmarter härunder framgå tydligt

af det bref han skref till senaten, hvari det

bl. a. heter: »Hvad jag skall skrifva till eder,

fäder i rådet, eller huru jag skall skrifva eller

hvad jag alldeles icke skall skrifva i denna stund –

om jag det vet, må gudar och gudinnor hemsöka mig

med rysligare qval än dem, i hvilka jag nu dagligen

känner mig förgås». På en resa till Italiens fasta

land insjuknade T. farligt nära Misenum. Man

uppgifver vanligen, att han höll på att komma

sig, men blef qväfd genom lifvaktsbefälhafvaren

Macro. Men denna uppgift är icke säker. Dödsdagen

var d. 16 Mars 37. – Om T:s karakter har man dömt

än hårdare, än mildare. Tacitus var honom tydligen

särskildt obevågen. Tysken Stahr har sökt rentvå

hans minne. Särdeles intressanta äro skildringarna

af honom hos V. Rydberg (»Romerska dagar», 1877)

och norrmannen Weisse (»Tiberius og Nero», 1882).


2. Tiberios II Konstantinos, östromersk kejsare, af

tracisk börd, blef 574 antagen till kejsar Justinus

II:s medregent, förmäldes med hans dotter Anastasia

och efterträdde honom 578 på tronen. T. hade att kämpa

med perserna och avarerna, hvilka senare trängde fram

ända till Konstantinopels murar och aftvungo honom

tribut. T. dog 582. Hans dotter Konstantia blef gift

med hans efterträdare Mauritius. – Andra östromerska

kejsare med namnet T. voro Tiberios III, Konstantin

IV:s broder och 668–681 medregent, d. 682; Tiberios

IV Apsymares, som 698 efterträdde Leontios II och

705 efterträddes af Justinianus II; samt Tiberios

V, brorsons sonson till Tiberios III, son till

Justinianus II och 705–711 dennes medregent. 1.R. Tdh.


Tibesti (Arab.) l. Tu (infödingarnas benämning),

ett först genom G. Nachtigals resor (1869) närmare

kändt område midt i Sahara, s. s. ö. om Fessan,

mellan 18° och 22° n. br. samt mellan 15° och 20°

30’ ö. lgd. Areal omkr. 260,000 qvkm. T. består af

ett bergland, som i n. v. genom Tummo- och Warbergen

sammanhänger med Saharas nordligare bergskedjor,

och genomdrages i sydöstlig riktning af en

dolomitkedja, Tarso, som i Tusidde, en regelbundet formad

vulkankägla, anses nå 2,400 m. höjd. Berglandet

innehåller flere andra vulkankäglor och kratrar samt

flere varma källor. Nederbörd saknas sällan något år

och framkallar i de från bergen utstrålande dalarna

en mager växtlighet, tillräcklig dock för de hjordar

af getter, får, åsnor och kameler, som utgöra den

fattiga befolkningens enda rikedom. Befolkningen,

hvars antal af Nachtigal skattas till högst 12,000,

utgöres af tibbu (se d. o.), som jämte boskapsskötsel

idkar någon odling af säd (hvete, durrha), bönor,

meloner och andra trädgårdsalster. I tibbuernas

ekonomi spelar äfven dadelpalmen en stor rol,

ehuru den ingalunda förekommer i sådan mängd som

i Fessan. Med Fessan, Borku, Wadai och Kanem idkas

något byteshandel. De vigtigaste orterna äro Tao (700

m.) i s. och Bardaï (900 m.) i n. Jfr G. Nachtigal:

»Saharâ und Sûdân» (bd I, 1879).


Tibet, högland i

det inre Asien mellan Himalaja i s. och Kuenlun i

n. samt Junlingbergen i Kina i ö. och Pamirplatån

i v. Längden från ö. till v. öfverstiger 2,500

km.; bredden vexlar mellan 240 km. i v., 800 km. i

midten och 1,100 km. i ö. Arealen utgör omkr. 1,8

mill. qvkm. – T. delas vanligen i tvänne delar,

Stora T., mellan 102° och 79° ö. lgd, och Lilla

T., mellan 79° och 74°. Det förra är i v. ett

platåland med stora sjöbäcken, i ö. ett af floddalar

genomskuret bergland utan slätter. I Lilla T. närma

sig Himalajabergen Kuenlun, så att platån der är vida

smalare än i Stora T. Hela T. kan delas i tre zoner,

som tilltaga i höjd från s. till n., nämligen den

södra, som innehåller större delen af den bofasta,

jordbruksidkande befolkningen, den mellersta, med

en nomadisk befolkning, och den norra, som till en

del har en äfvenledes kringströfvande (turkisk och

mongolisk) nomadbefolkning, men till större delen är

en af vilda djur bebodd ödemark. Den södra och en del

af den mellersta zonen omfatta det af befolkningen,

bód-pa, så kallade Bod-jul och delas i fyra provinser:

Nari l. Ngari i v.. 74°–87° ö. lgd, Khám l. Do-Khám i

ö., 92 1/2°–102°, samt mellan dem Gtsang (Tsang) och

Dbus (utt. ü; äfven skrifvet U, Wei m. m.), hvilka

äfven hafva det gemensamma namnet U-tsang. Bod-juls

vestra provins Nari delas i Ladak och Baltistan i

v., 71°–79° ö. lgd, nu en del af Kasjmir, samt

Khorsum, 79°–82° ö. lgd, och Mangyul l. Dokthol,

82°–87° ö. lgd, båda under regeringen i Lhasa. En

stor del af den mellersta zonen är känd under namnet

Hor. Mellersta och norra zonerna omfatta större

delen af den trakt, som af bod-pa kallas Chang-tang

(Bjan-tang), »norra slätten». Tibets platåland når

sin största höjd, 5,360 m., under 79:de meridianen i

Lingzi-tang-platån i norra zonen; derifrån aftager

höjden mot ö., v. och s. Det egentliga Bod-jul består

af tvänne hufvuddalar: Sinds och Jaro-tsanpos, hvilka

utgå mot n. v. och ö. från en trakt under 82:dra

meridianen, der nära hvarandra i prov. Khorfum ligga

de båda heliga sjöarna Manasarowar och Rakas Tal (på

4,660 m. höjd) och de ryktbara bergen Nimo Namling

(7,730 m.), hvilket tibetanerna anse för sitt högsta

berg, och det heliga Kailas Gangri (omkr. 6,700

m.). Jaro-tsanpo följer Himalajas norra sluttning

ända till 94:de meridianen, viker der af mot s. och

anses utgöra Brahmaputras största källflod. Dess

dal innesluter T:s bästa kulturland och är landets

egentliga kärna, der dess förnämsta städer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>